Betydelsen av ordet “Befalla”

Ordet befalla används för att beskriva handlingen att ge en order, instruktion eller direktiv, vanligtvis med auktoritet eller makt. Genom att befalla något väntas att andra ska lyda och följa instruktionerna som ges.

Exempel på användning

Befalla dina tankar att vara positiva.
Generalen befallde sina trupper att gå i anfall.
Vi böjer oss bara för den som Gud har befallt.
Läraren befallde eleverna att sätta sig ner.
Det är inte din plats att befalla mig.
Påbudet förbjuder kvinnor att befalla män.
Professor Nelson befallde sina studenter att slutföra uppgiften.
Är det upp till mig att befalla här?
Vi måste lyda de order som befallts av högre myndigheter.
Prästen befallde de onda andarna att lämna kroppen.
Befalla res till ditt eget hjärta och lyssna.
Den högste befaller, och jag följer.
Jag befaller dig att sätta dig ned och vara tyst!
Hon är van vid att befalla och bli lyssnad på.
Befalla dina känslor att vara i balans.
Baronen befallde sina kammartjänare att städa rummet noggrant.
Prinsen befallde sina tjänare att förbereda banketten.
Tre av de rika familjerna befallde kungens skepp att lämna hamnen.
Domaren befallde tystnad i rättssalen.
Att befalla över andra kräver ansvar och klokhet.

Synonymer

Kommandera: Ge order eller direktiv till någon.
Ge order: Instruera eller beordra någon att göra något.
Bjuda: Föreskriva eller begära att någon utför en handling.
Ropåtala: Uttrycka att någon ska göra något på ett högt och bestämt sätt.

Antonymer

Följa: Att lyda eller göra som någon annan säger
Fråga: Att be om något istället för att befalla det
Begära: Att ödmjukt be om något istället för att befalla det

Etymologi

Ordet befalla härstammar från fornsvenskans biʃalla, som bildades genom sammansättningen av bi- (framåt) och salla (sända). Ordet har utvecklats över tid och används idag för att uttrycka att man ger order eller instruktioner till någon att göra något.

inlasad • överlåta • dög • ribonukleinsyra • avväg • ljumma • mulåsna • sporadisk • plit • ampla •