Betydelsen av ordet “Lunka”

Ordet lunka används för att beskriva en lugn, avslappnad och långsam gång eller rörelse. Det kan också användas i överförd betydelse för att beskriva något som görs i en avslappnad takt utan stress eller brådska.

Exempel på användning

  • Lunka lugnt genom parken.
  • Det är skönt att lunka i sin egen takt.
  • Lunka fram längs strandpromenaden.
  • Vi kan lunka iväg på en promenad.
  • Det är skönt att lunka i naturen.
  • Jag gillar att lunka runt i staden.
  • Lunka genom skogen och lyssna på fågelsången.
  • En lugn promenad där man kan lunka fram.
  • Att lunka fram i sakta mak är skönt ibland.
  • Lunka runt på torget och titta på marknaden.
  • Vi kan lunka tillsammans i solnedgången.
  • Lunka längs stigarna i nationalparken.
  • Det är skönt att lunka på kvällen när det är svalt.
  • Lunka långsamt och njut av omgivningarna.
  • Lunka fram på cykeln och känn vinden i ansiktet.
  • En lugn vandring där man kan lunka i sin egen takt.
  • Vi kan lunka fram till stranden och bada.
  • Lunka genom stadens gränder och upptäck nya platser.
  • Det är skönt att lunka med en vän och prata om allt möjligt.
  • Lunka iväg en eftermiddag och bara vara i nuet.

Synonymer

  • Gå: Röra sig framåt genom att sätta ena foten framför den andra i långsammare tempo än att springa.
  • Traska: Gå stadigt och jämnt i ett lugnt tempo.
  • Promenera: Gå för nöjes skull, vanligen i ett lugnt tempo.

Antonymer

  • Springa: Att röra sig snabbt med stora steg.
  • Gå: Att färdas framåt genom att sätta ena benet framför det andra.
  • Kila: Att röra sig snabbt och skyndsamt.
  • Hoppa: Att förflytta sig genom att ta ett eller flera snabba språng.

Etymologi

Ordet lunka härstammar från det fornsvenska ordet lunka, som kommer från det lågtyska ordet lunk, vilket betyder att gå långsamt eller med jämn takt. I modern svenska används ordet lunka för att beskriva en lugn och stadig gång eller rörelse.

ochinvecklanejavantgardistkvintessensutjämnaanhållaiakttagelsetillbakadynamik