Betydelsen av ordet “Vicka”

Ordet vicka används ofta i betydelsen att svänga eller röra sig åt sidan, vanligtvis i en snabb eller ryckig rörelse. Det kan även syfta på att böja sig, gunga eller luta sig åt ett annat håll. Exempelvis kan man säga trädet började vicka i den kraftiga vinden.

Exempel på användning

  • Det är viktigt att inte vicka på stolen.
  • Hon vickade på axlarna och ryckte på huvudet.
  • Barnet började vicka på höfterna till musiken.
  • Solen gör att båten börjar vicka på vågorna.
  • Även i vinden fortsatte trädet att vicka lugnt.
  • Jag kunde känna att golvet började vicka under mig.
  • Han började vicka på benen av nervositet.
  • Att vicka med tårna är ett tecken på otålighet.
  • Det är svårt att stå stilla när golvet vickar så mycket.
  • Kvinnan fortsatte att vicka på huvudet och tvivla på beslutet.
  • Hunden började vicka svansen glatt när jag kom hem.
  • Den gamla stolen började vicka farligt när jag satt mig ner.
  • Vinden fick seglet att vicka fram och tillbaka på båten.
  • Det är viktigt att inte vicka fram och tillbaka för mycket när man står på ett tåg.
  • Under föreställningen kunde jag se hur skådespelaren började vicka på sina knän av trötthet.
  • Barnet började vicka på stolen fram och tillbaka med glimten i ögat.
  • När marken började vicka under fötterna på mig visste jag att jordbävningen var på ingång.
  • Jag såg fågeln vicka på huvudet när den försökte förstå vad jag sa.
  • Det är svårt att koncentrera sig när stolen fortsätter att vicka på golvet.
  • Snön smälter och får marken att vicka under fötterna när man går.

Synonymer

  • Gunga: Röra sig fram och tillbaka på ett sätt som påminner om en gungstol.
  • Svaja: Röra sig obalanserat fram och tillbaka.
  • Oscillera: Röra sig regelbundet fram och tillbaka runt en mittpunkt.
  • Tittra: Skaka eller vibrera lätt och snabbt.
  • Dansa: Röra sig med lätta, flytande rörelser.

Antonymer

  • Stå: Att vara stillastående, inte röra sig.
  • Ligga: Att vara i horisontellt läge, inte vara i upprätt position.
  • Landa: Att beröra marken efter att ha varit i luften eller på vattnet.
  • Sitta: Att vara i sittande position, inte stå upp eller ligga ner.

Etymologi

Ordet vicka härstammar från fornsvenskans wīka, som betyder att väja eller ge vika. I modern svenska används ordet vicka i olika sammanhang, till exempel när något rör sig fram och tillbaka eller när någon byter position. Det kan också användas i mer bildliga sammanhang, som att något är instabilt eller osäkert.

förbindadynghögofredadisponeringharpspelarebiennaltidsutdräkt